Föda

Vildsvin är så kallade allätare, vilket innebär att de kan äta både vegetabilier och animalier, men cirka 90% av deras föda kommer från vegetabilier. I och med att de är allätare kan de även äta på kadaver som de kan tänkas hitta i skogen året om. Vad födan i övrigt består av varierar beroende på årstid och i vilket område vildsvinet rör sig.

På vintern består största delen av födan av underjordiska vegetabilier, till exempel rötter och frön. För att finna sin föda under vinterhalvåret brukar de böka och gräva i jorden. Detta gör de för att komma åt underjordlig växtlighet, som till exempel rötter, som annars är svårtillgängligt, vilket också är deras största födokälla under de kallare månaderna.

Under sommaren livnär de sig främst på gröna växter och blad, frön, odlade grödor, fallfrukt, nötter, kastanjer, majs, korn och ek- eller bokollon. Men även animalier så som daggmaskar, smågnagare, insekter, fågelägg, ödlor och ormar kan förekomma i deras diet under sommarhalvåret.

Under de senaste åren har vildsvinens tillgänglighet till föda ökat. I och med att somrarna varit varma och vintrarna milda har fler växter och träd kunnat växa under längre perioder under året, samtidigt som bönder och lantbrukare kunnat odla mer. En av vildsvinens favoriter är majsodlingar då de höga majsplantorna bidrar till både mat och skydd från insyn från människor och potentiella rovdjur.

På vissa platser sker även utfodring för vildsvin och andra vilda skogsdjur året om för att försäkra artens överlevnad, särskilt under vintern då det kan vara svårt för djuren att hitta mat i och med att marken fryser till is vilket gör det svårt att böka eller gräva. På vissa ställen förlitar sig vildsvinen helt på utfodring som huvudsaklig föda, vilket då gör att de till större del låter bli sådant som odlats av människor.

Till skillnad från andra klövdjur idisslar inte vildsvin. Detta beror på att de bara har en enkel magsäck som är anpassad till deras föda och deras livsstil som allätare. Deras magsäck har något som kallas för en avdelad blindsäck som bland annat producerar lymfa. Det lymfa som avges fungerar som ett skydd mot de skadliga mikroorganismer vildsvinen kan få i sig när de bökar runt på jakt efter föda.

Ett vuxet vildsvin i Sverige äter cirka fyra kg föda per dygn under sommarhalvåret medan en kulting, eller en unge, klarar sig på cirka hälften. Under vinterhalvåret behöver de dock äta mer än så för att bibehålla ett fettlager som skyddar mot kyla när temperaturerna sjunker. Om de har bra tillgång till olika sorters föda kan de ibland äta så mycket att de får svårt att röra sig och måste då lägga sig och vila medan de smälter all mat de fått i sig.


Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.