Vildsvinet, ett djur som väcker starka känslor, har återtagit sin plats i den svenska faunan. Efter att ha varit utrotade i århundraden har de på några decennier gått från rymlingar ur hägn till en etablerad och snabbt växande population över stora delar av landet. Jag har observerat deras spår och sett deras framfart i olika svenska landskap. Deras närvaro är omisskännlig, och med den följer en intensiv debatt om deras ekologiska roll. Är vildsvinet enbart en källa till problem och skador, eller kan detta kraftfulla djur faktiskt bidra positivt till den biologiska mångfalden i våra skogar? Svaret är långt ifrån enkelt och kräver att vi tittar närmare på den komplexa väv av interaktioner som vildsvinen skapar i sin omgivning.
Bökandets tveeggade svärd – störning som skapar och förstör
Vildsvinets mest karaktäristiska beteende är utan tvekan dess bökande i marken. Med sitt kraftfulla tryne vänder och vrider de på jordlagren i jakt på rötter, insektslarver och annat ätbart. Denna aktivitet har lett till att forskare beskriver vildsvinet som en ’ekosystemingenjör’. Vildsvinet kallas en ekosystemingenjör eftersom dess grävande aktivt omformar markstrukturen och därmed skapar nya livsbetingelser för andra arter. I vissa sammanhang kan detta vara en positiv kraft för mångfalden.
Positiva effekter på växtligheten
Forskning, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har visat att vildsvinens markberedning kan vara särskilt gynnsam i våra brukade skogar, som ofta präglas av enformighet. Genom att luckra upp täta mossmattor och blottlägga mineraljord minskar konkurrensen från mer etablerade växter och skapar grobäddar där frön från ettåriga och konkurrenssvaga örter, som kanske vilat i markens fröbank, får ljus och utrymme att gro. Jag har själv sett hur tidigare mossdominerade ytor plötsligt kan visa en ökad mångfald av örter efter att en vildsvinsflock dragit fram. Denna ökade floradiversitet, som belysts i studier från forskningsstationen i Grimsö och rapporterats i media som Aftonbladet, kan i sin tur gynna insekter och andra djur som är beroende av dessa växter.
Negativa effekter och risker
Men myntet har, som så ofta i naturen, en baksida. Samma bökande som gynnar vissa arter kan vara negativt för andra. Känsliga växtsamhällen, som exempelvis vissa orkidéer eller äldre moss- och lavtäcken, kan påverkas negativt eller till och med slås ut lokalt. En studie från Malaysia, även om den gällde förvildade tamgrisar i en tropisk regnskog, visade att även om artdiversiteten bland trädplantor kunde öka lokalt, så minskade det totala antalet plantor drastiskt med 62 procent över en 14-årsperiod, vilket på sikt hotar skogens återväxt (läs mer om studien). Intensivt bökande kan också leda till ökad jorderosion, särskilt i sluttande terräng, och påverka vattenkvaliteten negativt när sediment och näringsämnen sköljs ut i vattendrag. En global genomgång av forskningen pekar också på att vildsvinets bökande ofta leder till en generell minskning av växttäcke och artrikedom, särskilt i områden där de är en introducerad art.
Mer än bara markberedare – vildsvinets roll i näringsväven
Vildsvinets påverkan på skogens mångfald sträcker sig långt bortom det synliga bökandet. Som utpräglade allätare (omnivorer) konsumerar de en bred palett av föda: rötter, frukter, frön, svampar, daggmaskar, insektslarver, smågnagare, fågelägg och till och med kadaver. Denna flexibla diet gör att de kan påverka ekosystemet på många olika nivåer.
Vildsvinet som allätare och fröspridare
Deras konsumtion av ekollon och bokollon kan till exempel påverka föryngringen av dessa trädslag och konkurrera med andra djur som är beroende av samma föda, som nötskrikor och ekorrar. Samtidigt kan de bidra till spridning av vissa växters frön som passerar genom deras matsmältningssystem och sprids med avföringen. Predationen på marklevande ryggradslösa djur och små ryggradsdjur kan lokalt minska populationerna av dessa arter, men också potentiellt reglera vissa insekter.
Anpassning och indirekta effekter
Vildsvinens anpassningsförmåga till mänsklig närvaro är också en faktor att beakta. Studier, bland annat en publicerad i BMC Ecology, visar hur vildsvin i områden med högt jakttryck ofta blir mer nattaktiva och söker skydd i tätare skogspartier under dagen. Detta kan leda till att de i större utsträckning födosöker på öppna marker nattetid och sedan transporterar näringsämnen in i skogen när de vilar och uträttar sina behov. Detta kan subtilt förändra näringsbalansen i skogsmarken över tid. Deras skapande av gyttjebad, ’sulor’, kan också skapa små, temporära våtmarker som gynnar vissa insekter och groddjur, även om dessa platser också kan bli lokala smitthärdar.
Perspektiv på populationen – från ekologisk tillgång till samhällsutmaning
Den snabba populationsökningen av vildsvin i Sverige, som skett sedan återetableringen från rymlingar under senare delen av 1900-talet (information från NINA), har onekligen skapat utmaningar.
Populationsökning och samhällskonflikter
Skadorna på jordbruksmark är betydande och uppgår till stora summor årligen, vilket skapar konflikter med lantbruket och hotar lönsamheten för enskilda gårdar. Antalet viltolyckor med vildsvin inblandade har också ökat markant. Detta har lett till krav på en kraftigt reducerad stam. Forskning vid SLU i Grimsö är central för att förstå vildsvinens rörelsemönster och beteende, vilket är avgörande för att kunna förvalta stammen effektivt och exempelvis hantera utbrott av sjukdomar som afrikansk svinpest.
Förvaltningsmål och ekonomiska aspekter
Naturvårdsverket har i sin nationella förvaltningsplan satt som mål att skadorna ska halveras till 2025, vilket i praktiken innebär en minskad population genom ökad jakt och andra förvaltningsåtgärder. Samtidigt som de ekologiska studierna pekar på potentiella positiva effekter för mångfalden i vissa miljöer, framförallt i brukade skogar, belyser en samhällsekonomisk analys från Lunds Universitet att kostnaderna för vildsvinen i dagsläget sannolikt överväger nyttan ur ett bredare samhällsperspektiv. Analysen pekar också på betydande kunskapsluckor när det gäller att faktiskt värdera och kvantifiera de ekologiska nyttorna. Det är en svår balansgång att väga de konkreta ekonomiska skadorna och riskerna mot de mer svårfångade ekologiska värdena. Det kräver en pragmatisk syn, där vi erkänner både problemen och de potentiella fördelarna.
Skogens framtid med vildsvin – en balansakt i ständig förändring
Så, är vildsvinet en vän eller fiende för den biologiska mångfalden i våra skogar? Svaret är att de är varken eller – eller kanske både och. Deras påverkan är djupt kontextberoende. I enformiga produktionsskogar kan deras bökande vara en välkommen störning som skapar variation och gynnar en rikare flora. I känsliga naturområden med skyddsvärda arter kan deras framfart däremot vara direkt skadlig. Likaså varierar deras påverkan med populationstätheten; några få vildsvin har en helt annan effekt än en stor, tät population.
Att samexistera med vildsvinen i det svenska landskapet kräver kunskap, anpassning och en aktiv, adaptiv förvaltning. Vi behöver mer forskning för att förstå de långsiktiga effekterna av deras närvaro i olika skogstyper och hur de interagerar med andra arter och processer i ekosystemet. Förvaltningen måste vara lokalt anpassad och baserad på bästa tillgängliga kunskap, med målet att hitta en balans där vi kan minimera de negativa konsekvenserna för samhället och samtidigt tillvarata de eventuella positiva bidragen till skogens dynamik och mångfald. Att möta ett vildsvin i skogen är en påminnelse om naturens vilda kraft. Att lära oss leva med den kraften, med respekt och förståelse, är en av de stora utmaningarna i modern naturförvaltning.